I novemberrusket

Släpar mig genom gatorna i staden. Löven blåser och motvinden får mig att vackla till. På in sidan och utsidan. Kölden känns som en bitande kyla som tar tag i dig, och jag stelnar inombords. Hela min kropp är en skakande överlevare, med siktet inställt på att klara hösten. Och ja! det kommer att gå. även om det är tungt ibland och hösten vänder mig uppochner så ska det gå. Jag har gjort det tidigare, överlevt. För även om hösten är den mörkast och mest dystra årstiden så blir det ljusare och vilken årstid passar det inte bättre på än hösten att dricka te med fina vänner eller ta en paus i pluggandet och krypa upp i soffan med en bok. Kärlek

we♥it tolkar hösten


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0